Sommaren är en alldeles ljuvlig tid. Beror nog mycket på att man är ledig en del då. Man mår så mycket bättre när man får lite sol i ansiktet, har lite extra tid för vänner & familj.

Dock så är jag lite besviken på strandvädret denna sommar eller ja det som skall kallas sommar. Jag har endast varit på playan vid ett tillfälle & då blåste det så att jag blev sand-pirecad både här o där. Älskar stranden o lugnet som jag finner när jag är där. Inte en massa måsten samt en hel del avslappning & tankeverksamhet.



Det är lite synd att vi svenskar inte är mer som de är i utlandet. Där kan man utan problem, utan en massa konstiga blickar bege sig till bion, stranden, cafét, resturangen & bara sitta, helt själv.

Älskade just de när jag bodde i Australien. Bara hoppa i bikinin o bege sig till stranden o plugga/njuta lite. Sätta sig på espanaden med en kaffe & titta på folk eller läsa en bok (ja Mala, jag kan ta mig tid att läsa, en skolbok;). Det bästa med det var att man rensa tankarn & när man väl kommer hem så känner man sig så fri & lättad.

Man kunde göra saker själv utan att det var något konstigt alls. Ska minsann ta mig i kragen o prova något av detta här hemma...



Fann en ny vän i lördags. Gillar verkligen när folk är öppna, vågar säga saker med risk för att bli sårade men med tron på att folk är goda. Att finna nya vänner är inte det man gör varje dag nu när man är 23+moms. Så när leendet och förslaget med en utekväll i Malmö kom, blev jag väldigt glad:)

Ystad är en sån liten stad där alla vet allt om alla...alla har sina vän-kretsar som inte lätt släpper in folk...& alla han någon åsikter & tankar om alla.

Jag röstar för: Mer öppenhet, fler leende, mera skratt, chansa med risk för att förlora, men oxå med en enorm chans att vinna något eller någon!



Tron på att livet bara har tagit sin börjat, uppenbara sig för mig denna helg...